Life

Ups And Downs – Let’s Talk About Performance Anxiety

Hej allihop! Hoppas ni haft en bra vecka 🙂

Min poÀng med att starta den hÀr bloggen var inte bara att dela med mig av olika Àventyr och spÀnnande saker jag gör, utan jag ville Àven anvÀnda den till att vara Àrlig och kunna skriva av mig nÀr jag har funderingar och reflektioner. Jag tycker det Àr viktigt att Àven visa den andra sidan av en sjÀlv dÄ det lÀtt kan bli sÄ jÀkla ensidigt hÀr pÄ sociala medier. SÄ i det hÀr inlÀgget vill jag ta upp just den andra sidan av saker och ting, den som man inte ser bakom den perfekta Instagram-bilden. 

// Hi everyone! I hope you’ve had a good week 🙂

So when I started this blog it was not only to share various adventures and exciting things I do with you, but I also wanted to use it to be honest and talk about the other side of things that we don’t often see on social media these days – those days that are not as amazing. I think it is important to also show the other side of yourself as it can easily become very one-sided when we only post about all the amazing things we get up to. So in this post I want to address that other side of things, the one that hides behind that perfect Instagram picture.

Förra veckan var en bra vecka med fint vÀder. BlÄ himmel mÄnga av dagarna och det hÀr tÀcket av moln vi ofta fÄr över dalen har tagit en paus vilket Àr skönt. Efter jobb pÄ onsdagen var jag hemma hos nÄgra vÀnner som har en hot tub och vi satt i den medans solen gick ner över bergstopparna! Förra söndagen var jag Àven ute och testade pÄ lÀngdskidÄkning för första gÄngen, vilket jag berÀttar mer om lÀngre ner i inlÀgget!

Det var som sagt varit en fin vecka, men utanför det jag precis berÀttade om var det Àven varit en ganska tuff vecka i alla fall för mig sjÀlv mentalt. Jag har kÀmpat mycket med lack utav motivation samt prestationsÄngest och jag vill dela med mig lite utav det. 

// Last week was a good week with some really nice weather with a lot of blue skies. After work on the Wednesday I went over to some friends who have a hot tub and we sat there while the sun went down over the mountain peaks. So yeah, it was a nice week on that spectrum of things. 

But it was also a pretty tough week. I struggled a lot with lack of motivation and performance anxiety and I want to share a little about that with you.

Jag har insett den senaste tiden att just prestationsĂ„ngest Ă€r nĂ„got jag ibland kan lĂ„ta ta över mina tankar. NĂ€r dem perioderna kommer Ă€r det som en grop man grĂ€ver för sig sjĂ€lv, som bara blir djupare ju lĂ€ngre tid man spenderar i den. För min egen del kan jag stundtals kĂ€nna mig vilse, och att jag borde ha en “plan” för mig sjĂ€lv och min framtid. Fram tills nyligen har jag alltid haft ett sĂ„ klart mĂ„l inom musiken och nĂ€r det Ă€ndrades har jag inte hittat nĂ„got lika sjĂ€lvklart att ersĂ€tta det med. Nu menar jag inte att jag inte har nĂ„gra mĂ„l eller drömmar, jag har nĂ€stan för mĂ„nga! Men ingenting som Ă€r sĂ„dĂ€r konkret Ă€n.

Vad jag lĂ€rt mig av den hĂ€r vilsenheten Ă€r dock att det mĂ„ste fĂ„ ta tid. Jag tror vi alla gĂ„r igenom perioder i vĂ„ra liv, oavsett Ă„lder, nĂ€r vi blir osĂ€kra pĂ„ vilken vĂ€g vi vill ta hĂ€rnĂ€st. Det svaret Ă€r inget man kan tvinga fram och jag har mĂ€rkt att ju mer jag aktivt sitter och tĂ€nker “VAD VILL JAG GÖRA MED MITT LIV” desto större blir osĂ€kerheten. Och det Ă€r dĂ„ jag försöker slĂ€ppa dem tankarna och bara vara i nuet. NĂ€r jag lyckas göra det och bara ÄR ett tag, det Ă€r dĂ„ motivationen brukar smyga sig tillbaka.

// I have realised recently that this “performance” anxiety, the feeling of that I should constantly be succeeding and be this high-achieving person, is something that I very easily can let take over my mind. When it comes knocking it’s like you’re in this hole that you’re digging for yourself, which only gets deeper and deeper the longer you spend in it. In those times I feel lost and insecure about not knowing what I’d like to do in terms of a career, a direction in life. Until recently, I’ve always had a clear goal with music and being a musician but since my priorities shifted and that’s not the obvious road anymore, I’ve felt lost from time to time. I don’t mean that I don’t have any goals and dreams going – I certainly do! Almost too many of them haha. But nothing that feels definite just yet.

What I’ve learnt over time though, ironically, is that you gotta let this kind of thing take time. I’m not going to figure it all out for myself over night. I think we all go through these periods in our lives, regardless of age, when we become uncertain about the path we’re on and which one to take next. But you can’t force it, I have noticed that the more I actively sit and think “WHAT DO I DO WITH MY LIFE” the more uncertain I get! And that’s when I try to let go of those thoughts and just focus on being in the moment. When I manage to do that and just AM for a while, that’s when the motivation usually sneaks back!

En dag i helgen till exempel kÀnde jag tankarna attackera sÄ fort jag vaknade. Det hade varit sÄ lÀtt att bara stanna dÀr i sÀngen och lÄta den dÀr gropen bli djupare och djupare. Men istÀllet gick jag upp, slÀngde pÄ mig vinterstÀllet och gick ut med Ruperts hundar pÄ en promenad i morgonljuset. Telefonen lÀmnade jag hemma och de nÀsta 45 minuterna var det bara jag, hundarna och naturen. Solen tittade fram genom bergen och sakta men sÀkert försvann negativiteten ur mig. 

Jag har konstaterat att trots att det kan bli ganska jobbigt under de stunderna den hÀr prestationsÄngesten kÀnns som mest, sÄ Àr jag pÄ ett vis tacksam för den. För det betyder att jag vill utvecklas och pressen jag sÀtter pÄ mig sjÀlv Àr just det som kommer driva mig framÄt med vad jag Àn bestÀmmer mig för att göra. 

// One morning this weekend I felt this anxiety attack as soon as I woke up. It would have been so easy to just stay in bed and let that hole get deeper and deeper. But instead I decided to get up, throw on my winter jacket and take a walk with Rupert’s dogs in the morning light. I left the phone at home and the next 45 minutes it was just me, the dogs and nature. The sun peeked through the mountains and slowly but surely the negativity disappeared from me. 

Instead I try to actually be grateful for feeling this way every now and then. It means that I always strive to become a better person and succeed and the pressure I put on myself is exactly what will push me forward into whatever is coming next.

Jag vill avsluta inlĂ€gget med nĂ„got lite mer positivt, sĂ„ jag tĂ€nkte att berĂ€tta om det förmodligen bĂ€sta som jag gjort den senaste tiden – Jag har lĂ€rt mig att Ă„ka lĂ€ngdskidor! Och jag kunde inte haft den första turen under mer fantastiska omstĂ€ndigheter. 

Förra söndagen var det mĂ„nförmörkelse samt en sĂ„ kallad “blood moon”, alltsĂ„ nĂ€r mĂ„nen blir blodröd frĂ„n att jordens skugga faller över den under förmörkelsen. SĂ„ klockan 8 drog jag och min vĂ€n Dominique ut pĂ„ vars ett par lĂ€ngdskidor i mĂ„nskenet och hade de mest magiska 2 timmarna ute i skogen. MĂ„nen gick frĂ„n att vara sĂ„ ljus att den kastade lĂ„nga skuggor pĂ„ snön (se bilden nedan, det Ă€r mĂ„nen!) till att bli sĂ„dĂ€r blodröd och helt plötsligt var det den mest stjĂ€rnklara himmel jag sett pĂ„ lĂ€nge. Det hade varit molnigt hela kvĂ€llen men sĂ„ fort vi hade spĂ€nt pĂ„ oss skidorna var det som att vi hade en deal med moder jord och molnen försvann. Det Ă€r nĂ„got speciellt med att vara ute i skogen i mörkret under vintern, för det Ă€r sĂ„ tyst. Det var verkligen helt obeskrivligt hĂ€ftigt och jag önskar jag hade bilder som kunde förklara det.  

// I want to fend this post on a happier note. Last weekend I did something I’ve been meaning to do for a while – I went cross-country skiing! And I couldn’t have had my first run under better circumstances.

Last Sunday there was a lunar eclipse and a so-called “blood moon”. That’s when the moon becomes blood red from the earth’s shadow as we cover the sun during the eclipse. So at 8pm my friend Dominique and I put on our cross-country skis and headed out into the moonlight and had the most magical 2 hours out in the woods. The moon went from being so bright that it cast long shadows on the snow (see the picture below, it’s the moon!) and then turned this incredibly red color and all of a sudden it was the most starlit sky I’ve seen in a while. It had been cloudy all evening, but as soon as we put on our skis it was like we had a deal with mother earth and the clouds disappeared. There is something so special about being out in the woods in the dark like this in winter, because it is SO quiet. It was just amazing!

Tack för att ni lÀst sÄ hÀr lÄngt, lÀmna gÀrna en kommentar om det Àr nÄgot speciellt ni velat veta mer om i framtida inlÀgg!

// Thanks for reading, please leave a comment if you would like me to write about anything specific in the future! 🙂

4 thoughts on “Ups And Downs – Let’s Talk About Performance Anxiety

  1. Just keep writing – enjoy reading your posts enormously.

    Strangely, I was just watching a program about Britains 100 most loved dog breeds. Some were just mentioned, others had a few minutes where they spoke to owners. One guy said he’d had a lot of trouble after a car accident and slipped into depressions, but getting his dog had saved him. The dog “looks straight into your soul” he said. Another was a dog that looked after the daughter while she was having seizures, yet another a rescue dog that later saved the family when she woke them when the house caught fire. Dogs are definitely our best friends – enjoy your relationship with them, it’s good for you 🙂

    1. Oh thank you so much, that means a lot! I’m so glad to hear that 🙂

      Yeah I couldn’t agree more with you on that one. If it’s something I’ve realised the last year it’s my huge love for dogs and just how much of a change they can make to you! It’s a relationship like no other 🙂

  2. Vad kul det ska bli att följa dig och dina Ă€ventyr i bergen. LĂ€ngdskidĂ„kning Ă€r guld vĂ€rt speciellt pĂ„ stĂ€llen dĂ€r vintern stannar lĂ€nge, sĂ„ att lĂ€ra dig det gjorde du rĂ€tt i 🙂 Jag bodde 7 Ă„r i Alaska, sedan 2 Ă„r i Madison och nu i New York, vĂ€rldens kontraster men livet Ă€r hĂ€rligt Ă€ndĂ„….Ă€ven fast vi vill tillbaka till bergen sĂ„ smĂ„ningom.

    1. Åh tack vad roligt att du hittat hit!
      Ja just lÀngdskidÄkning Àr inte nÄgonting jag riktigt lagt nÄgon vikt vid innan, men det Àr en riktigt roligt alternativ till aktivitet om man bara vill ut snabbt i nÄgra timmar.
      Wow vad hĂ€ftigt med Alaska, det mĂ„ste ha varit en upplevelse. New York Ă€r sĂ„ hĂ€rligt ocksĂ„ dock, som du sĂ€ger – stora kontraster!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *