AdventuresMoaMountain Life

Frozen Waterfalls & Dogsledding In The Dark

…Och så var det en ny vecka där jag gått och tänkt “jag borde skriva ett blogginlägg om det där” utan att faktiskt göra det. Haha. Men det är så det är ibland!

Under hela förra veckan har vi haft finbesök utav Andy och Charlie, som Matt känner genom att de bodde här under 3 månader sedan några somrar sen och hjälpte till med arbete runt kenneln. Även fast vi inte hade träffats tidigare så klickade vi direkt och det har varit en fantastisk vecka med aktiviteter och middagar nästan varje dag. Som det så lätt kan bli när man har full rulle så glömmer man lätt bort allt kul man faktiskt har haft för sig, så jag fick faktiskt ta och titta igenom mobilbilderna för att väcka minnet. Så dagens blogginlägg blir lite som en “veckans highlights”!

// …And so another week went by with me constantly thinking “I should write a blog post about today” without actually ever getting to it. Haha. But that’s just how it is sometimes, what are you gonna do!

Our friends Andy and Charlie who were visiting from England stayed with us all of last week and we’ve had a blast! They are friends of Matt’s and I hadn’t actually met them before until they arrived, but we immediately clicked and it’s been an awesome week full of activities and tasty dinners almost every day. It actually took me a while to remember all the fun things we’ve been up to, as often happens when I’ve been doing things non-stop. Luckily, that’s what my phone is for and I after a quick scroll, I can present you with a few of the “weekly highlights”! 

Ski Day at Kicking Horse Mountain Resort

Tidigt förra veckan planerade vi in en skiddag på Kicking Horse, den lokala skidbacken. När jag säger “lokala skidbacken” dock så låter det nästan som att Kicking Horse är en liten kulle med en knapplift – Nä denna “Mountain Resort” är enorm och även JÄKLIGT brant! Hälften av backarna är i graden Double Black, vilket beskrivs som “expertbackar där hinder (så som klippor och stup) ej är utmärkta. Men det är ändå en fantastisk skidort med mycket variation på åk.
Det blev en molnig men ändå fantastisk dag i backen med Bert, som jobbar på kenneln som hundspannsguide, och hans kusin Michael som var och hälsade på. Jag fick även in årets första ordentliga vurpa där skidor och stavar flög åt alla håll och jag gled graciöst på magen nerför backen, lite sådär som en sjöstjärna. Som tur var klarade jag mig helt oskadd minus stoltheten då.

// Wednesday turned into a ski day here at the local hill! When I say “the local hill” it almost sounds like Kicking Horse is this small slope in my backyard – Oh no. This Mountain Resort is huge and also VERY steep! Half of the slopes are in rated Double Black, which is described as “expert slopes where hazards (such as rocks and cliffs) are not marked”. Nevertheless it’s a really awesome ski resort with a lots of options and terrain.
I spent a cloudy but still fantastic day on the slopes with Bert, who works at the kennel as a musher (dog sled guide), and his cousin Michael who was visiting Bert from Belgium. I also managed to perform this year’s first big tumble, where skis and poles flew in all directions creating a slope yard sale. Meanwhile I gracefully slid down the slope looking somewhat similar to a starfish. Luckily I could walk away with no broken limbs and a slightly bruised ego. 

Winter Hiking to Wapta Falls

I söndags när temperaturerna sjönk till ett stadigt -20 bestämde Andy, Charlie och jag oss för att göra en hike till Wapta Falls i Yoho Nationalpark. Efter en enorm frukost med enorma mängder lönnsirap och pannkakor körde vi drygt 40 minuter till vandringens startpunkt och spände fast snöskorna på ryggsäckarna.

På sommaren kan man köra nästan hela vägen till dessa vattenfall längs en skogsväg men då denna är igensnöad på vintern så fick vi gå de drygt extra 2 kilometerna. Den totala distansen är ganska kort vilket gör Wapta Falls till en jättebra dagsutflykt på drygt 11 kilometer fram och tillbaka.

// During this past weekend when the temperatures dropped to a steady -20 degrees, Andy, Charlie and I decided to hike to Wapta Falls in Yoho National Park. After a huge breakfast of huge amounts of maple syrup and pancakes, we drove approximately 40 minutes through the mountains until we reached the trailhead parking lot. There, we double-checked our 5 layers of clothing once more and put the snowshoes on our backpacks.

In summer you can drive almost all the way to these waterfalls down a forest road but unfortunately this road is closed during winter. Instead you get to add 2 extra 2 kilometers down the snowy path. The total distance is still quite short however and makes Wapta Falls a great day trip with a total length of 11 km.

Det visade sig snabbt att vi inte ens behövde snöskorna då snöstigen hade blivit ordentligt nerpackad utav veckans tidigare besökare. Efter cirka en timme kom vi fram, och wow. Det finns nog inte något mer fascinerande än frusna vattenfall alltså!
Jag var vid Wapta Falls i september med Tanja och även det var en mäktig upplevelse, men det är något speciellt med att se ett så enormt vattenfall även det frysa under vintern.

// We quickly realised that there had been no need to bring the snowshoes, as the snowpack on the trail was firm from previous hikers. After about an hours walk down a forresty trail we arrived to our destination, and wow. There is probably nothing more fascinating to look at than frozen waterfalls!
I had been at Wapta Falls in September with Tanja when things were still sunny and green and it was of course spectacular even then. But there is something special about seeing something as huge as a waterfall give in to the forces of winter like this. 

Vi bestämde oss för att ta oss hela vägen ner till botten av vattenfallet vilket var lättare sagt än gjort, då det var väldigt isigt. Men det var så värt det! Väl nere kan du ta dig hela vägen upp till fallen och verkligen se detaljerna i isen. När vi kom tillbaka till bilen 1 och en halv timme senare var vi alla trötta och kalla, men nöjda med dagens äventyr!

// We decided to hike all the way down to the bottom of the waterfall, which was easier said than done. The last bit of the trail was pretty steep in places and also very icy. But it was worth it! Once we were down at the botttom we could get really up and close with the falls and see the details in the ice.

An hour and a half later we were back at the car and were all feeling tired and cold, but happy after a successful winter hike! 

Cabin Night and Dog Sledding In The Dark

Senare på kvällen efter vår Wapta Falls hike hade Andy, Charlie jag och Matt gjort planer att spendera kvällen i en utav stugorna som vi hyr ut. Det var samma stuga/”tinyhouse” som Andy och Charlie varit med och byggt med Matt två år tidigare. Den ligger så himla fint på området Matt använder till sina hundspannsturer och den hyrs ut regelbundet genom Airbnb. Det tog ett tag innan vi fick upp värmen då det var -25 grader utomhus och vedkabinen hade inte varit tänd sedan förra helgen!

// Later the same evening after we were back from our hike, we had all made plans to spend the night in one of Matt’s rental cabins at the kennel.  The tinyhouse, as it’s called, is located in the most beautiful spot looking out over the mountains with the dog sled trail running right past it. It took a little while before we managed to get the inside temperatures up as it was -25 degrees outside and the wood stove hadn’t been lit since last weekend!

Det blev en jättemysig kväll med enkel plockmat (när jag säger enkel plockmat menar jag stekt korv samt en hel grillad kyckling vi alla åt från) och fint umgänge. Vid runt 10-tiden på kvällen kom Matt med iden att vi borde åka hundsläde i mörkret – för varför inte!? Det tog inte mycket övertygelse och 10 minuter senare var vi alla i kenneln och spände fast hundarna till släden. Dem här hundarna är helt fantastiska och var redo att springa, så ut i natten åkte vi med bara våra pannlampor som belysning! Inte för att det verkade göra någon större skillnad för hundarna, de verkade inte ha några problem alls att navigera i mörkret.

Vid midnatt var vi tillbaka i stugan tillsammans med Kona, en utav honorna i kenneln – världens snällaste och gladaste husky! Vid 1-tiden drog jag och Matt oss tillbaka till en annan stuga för att sova och sova gjorde jag, efter en väldigt händelserik men rolig dag.

// We had such a nice evening with awesome food, drinks and chats. At around 10 o’clock in the evening, Matt came up with the idea that we should all go dog sledding in the dark – because why not! It didn’t take much conviction and 10 minutes later we were all in the kennel putting the dogs on the dropline in front of the sled. These dogs are absolutely fantastic and were ready to get running. Out into the night we went with only our headlamps to light up the trail in front of us. Not because it seemed to make any difference to the dogs, they didn’t have any problems navigating through the dark night.

At midnight we were back in the cabin with the addition of Kona – the world’s nicest and happiest husky! At 1 o’clock, Matt and I went back to another cabin to sleep and sleep, after a very eventful but fun day.

Och nästa morgon vaknade vi upp till denhär vackra utsikten!  

// And the next morning, we woke up to this beautiful vew! 

2 thoughts on “Frozen Waterfalls & Dogsledding In The Dark

    1. Hej! Åh tack så mycket, vad kul att höra! 🙂 Banff är så otroligt fint också, det måste varit fantastiskt att göra en skidsäsong där!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *